Kanske var det då min själ gick sönder, där på gården där jag växte upp. Mitt underbart somriga och vackra barndomshem som jag älskade så blev nersolkat och fult, gjorde mig arg och förtvivlad, fick mig att hata. Mest mig själv.

Jag var bara 5 eller 6 år, minns inte riktigt då minnet alltid vill svika då jag förtvivlat försöker minnas den dagen. Jag söker svar, det förbannade "varför" blir aldrig någonsin synligt och tycks förevigt vara höljt i dunkel. Är det min hjärna som skonar mig? Det hjälper ju ändå inte då jag ständigt återkommer till den där varma fina sommardagen, då - när jag var liten och lyckligt ovetande om livets våndor. Precis då försvann den del av mig som jag sedan dess nog hela mitt liv förtvivlat sökt. Det lilla glada barnet jag en gång var försvann och kvar blev ett svart hål i min själ.

Sedan dess har jag låtit mig såras, utnyttjas, köras över, svikas, lekas med. Mina känslor har aldrig räknats eller känts viktiga nog. Nu skördar jag frukten.

Hade han levt idag hade jag slagit ihjäl honom. Bokstavligen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att ligga under täcket ända tills barnen kommer hem från skolan. Ända tills jag måste kliva upp o bete mig som en vuxen, frisk människa. En mamma. En mamma med tårarna o ångesten så hett brinnande bakom ögonlocken att det sotar ner min blick. Att s...

Orkar vissa dagar inte stå upp. Känner mig fullkomligt kraftlös o oduglig på att hantera livet. Ångesten äter sig igenom skinn o ben, river sönder min hjärna o lämnar mig utmärglad o gråtande i ett mörkt jävla hörn. Att behöva ligga kvar i sängen ä...

Har jobbat för fullt i ett halvår nu. Gått riktigt bra. Om jag håller andan ibland. Känner mig för det mesta sopig o misslyckad. Håller mig flytande bara. Och ler från öra till öra. Vissa dagar är värre än andra, de dagar då jag inte orkar längre. ...

Rotar runt i min gamla dammiga blogg o finner ett sorgligt inlägg. Livet har ljusnat sedan 2009... Absolut. Men spåren är djupare än havet. "Jag rör mig genom mitt vardagliga liv som en urvriden trasa. Svampig och i behov att bli utbytt - avlöst - ...

Min 12-åring o jag pratar mycket om skolan. Jag försöker berätta om hur kul det kan vara att lära, att kunna o att veta. Vilken guldgruva det är o en ära att få gräva i. Om hur vi styr vår egen framgång, våra val o vår framtid. Vilken möjlighet kunsk...