Snart är torsdagen över. Jag har stängt ner, kopplat ur o släckt. Ska lägga mig tydligen megatidigt för att låta min plötsligt högpresterande hjärna att vila efter en späckad dag. Måste sortera tankar, känslor o upplevelser från ännu en dag av energigivande o inspirerande möten i den verklighet jag till synes kastat mig ut i lagom när vårsolen tänkte detsamma...

Vissa stunder önskar jag att jag inte var så himla energisk, att jag bara tog det i en annan takt än min. Men just nu är det svårt att låta bli, nu när alla visar så tydligt att de, om inte längtat, ändå på sina sätt glädjer sig åt min plötsliga närvaro ute i verkligheten.

Inte kan jag sticka under stolen med att det känns bra att vara behövd, saknad o önskvärd i vad jag trott inte var en plats jag hörde hemma riktigt. Inte den sista tiden. En plats som innefattar åtaganden, engagemang o vilja. Och delaktighet.

Men jag är likväl medveten om mina brister. Brister som kan brisera ut o ta över alltihopa för att sedan släpa med mig till ett mörkt, svart o kallt hål i den djupaste skogen. Med såriga hälar o inga skor... Dit trollen bor.

Samtidigt märker jag att de spricker i solen, de jäkla trollen. Och det vill jag ta vara på. Just nu. Skrämma skiten ur dem helst enkelt.

Jag har en vacker vän som bor i Norge. Vi har känt varandra länge länge, med ett o annat avbrott. Hon läser mina änglakort för dagen på Skype o hon är en av de mest djupsinnigt roliga o fria personer jag har i mitt liv. Så i dag har jag burit hennes ord i tanken: att lyssna till mitt inre o mentalt be om hjälp, vägledning o stöd. Om det hjälper vet jag inte, men det känns bra o jag vet att det är viktigt att jag lär mig lyssna... för svaren finns ju där, inom mig själv. Vad vill jag? Vad känner jag? Vart vill jag komma?

Nu ska jag logga ut o meditera lite. Lyssna. Det behövs. Puss på er :)

 

Tossemor

13 mars 2015 12:42

Kom ihåg, kroppen behöver återhämtning även i de roliga. Stanna upp, andas å lyssna på kroppen.
Dom svarta ljupa hålen blir grundare och grundare och skulle du ramla så står jag på kanten å håller i ett rep så du kan klättre upp <3

avkragad

14 mars 2015 10:08

Låter tryggt Tossemor :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Att ligga under täcket ända tills barnen kommer hem från skolan. Ända tills jag måste kliva upp o bete mig som en vuxen, frisk människa. En mamma. En mamma med tårarna o ångesten så hett brinnande bakom ögonlocken att det sotar ner min blick. Att s...

Orkar vissa dagar inte stå upp. Känner mig fullkomligt kraftlös o oduglig på att hantera livet. Ångesten äter sig igenom skinn o ben, river sönder min hjärna o lämnar mig utmärglad o gråtande i ett mörkt jävla hörn. Att behöva ligga kvar i sängen ä...

Har jobbat för fullt i ett halvår nu. Gått riktigt bra. Om jag håller andan ibland. Känner mig för det mesta sopig o misslyckad. Håller mig flytande bara. Och ler från öra till öra. Vissa dagar är värre än andra, de dagar då jag inte orkar längre. ...

Rotar runt i min gamla dammiga blogg o finner ett sorgligt inlägg. Livet har ljusnat sedan 2009... Absolut. Men spåren är djupare än havet. "Jag rör mig genom mitt vardagliga liv som en urvriden trasa. Svampig och i behov att bli utbytt - avlöst - ...

Min 12-åring o jag pratar mycket om skolan. Jag försöker berätta om hur kul det kan vara att lära, att kunna o att veta. Vilken guldgruva det är o en ära att få gräva i. Om hur vi styr vår egen framgång, våra val o vår framtid. Vilken möjlighet kunsk...